Nu har det, under senaste månaden, florerat en mängd rykten och inlägg på Internet gällande SSD-diskar som lär sluta fungera efter bara några års användning i de nya Mac:arna som kör Big Sur. Anledningen är i grunden att SSD-diskar bygger på en teknik där en viss minnescell endast kan hantera en viss mängd skrivningar, man kan enkelt säga att den till sist slits ut. Med dagens teknik kan man hjälpa upp detta genom att sprida information över minnescellerna så att inte en viss del ”slits ut” före en annan men till sist är minnescellerna förbrukade och lagringsmängden degraderas. För ”normala” datorer kan detta ta 10-15 år vilket då inte innebär ett egentligt problem men nu har flertalet användare flaggat upp, efter att ha kört olika monitoreringsmjukvaror, att deras diskar degraderats upp till 10% redan efter några månaders användning av de nya M1-försedda Mac:arna på grund av att datorns så kallade växelfil överutnyttjats.
Vad är då en växelfil? Jo, när datorns internminne, för oss med de nya M1-försedda Mac:arna är det 8 eller 16 GB, inte räcker till längre för operativsystemet, de startade applikationerna och de öppnade filerna med mera så kommer den minst använda informationen att kopieras ut på disken för att tillåta den mest och senaste informationen att få plats i minnet så att processorn har direkt tillgång till den. Så fungerar det i Mac OS, så fungerar det i Windows och i princip i alla ”vanliga” operativsystem, det är alltså inget konstigt med detta.
Men? Jo, i våra M1-Mac:ar kan man inte enkelt, som i vanliga datorer, byta en hårddisk som tar slut. Den sitter ju integrerad på vårt lilla moderkort och vad jag vet kan den inte bytas, precis som att vi inte kan byta eller uppgradera arbetsminnet i dom.
Jag har självklart koll på min växelfils utnyttjande 🙂 … Man är väl lite nördig?
Genom att starta Aktivitetskontroll så kan man längst ner, under fliken Minne, se utnyttjandegraden och jag, med 16 GB minne, har aldrig sett den utnyttjas, den är konstant 0 byte även vid t.ex. enklare filmredigering. Vad som däremot är väldigt tydligt är att min dator konstant använder mer än basmodellens 8 GB minne så för dom som valt den lägre minnesmängden innebär det att växelfilen kommer att användas mer eller mindre konstant. Nu vet jag inte om minneshanteringen är annorlunda då minnesutrymmet börjar ta slut och att operativsystem då kanske kan rensa lite innan växelfilen börjar utnyttjas men i princip är 8 GB allt för lite minne, även vid normalt användande.
Lösningen på problemet verkar alltså vara att köpa den utökade modellen med 16 GB arbetsminne i datorn, lägg dom pengarna nu och slipp dyra problem eller en värdelös Mac om några år … 😉
Ha det!
