Kategori: Artiklar 2021

  • Att söka utan att lämna spår?

    Ibland kan man undra varför vissa annonser dyker upp i webbläsaren eller i t.ex. Facebook-appen, ofta med material som liknar det du precis sökt efter hos Google eller någon av de andra sökmotorerna som finns. Rent generellt kan man naturligtvis minska annonserna genom att spärra bort ett flertal av dom genom att använda Pi-Hole, se denna artikel, men man kan också försöka lämna färre spår efter sig då man söker efter olika saker på nätet.

    Själv är jag stor anhängare an Startpage och deras upplägg, inte minst för att du kan göra väldigt mycket inställningar och dessa behöver du inte ens använda, eller rättare sagt tillåta, cookies/kakor för att spara. Du kan välja att endast ha dom sparade i din URL, såhär:

    https://www.startpage.com/do/mypage.pl?prfe=ecb7a1652e6fb2b7b2d4e17ea067fa788a92e0868a87c4af5510d55a5e7f05a684aba2723c9843a4f893f48d7ede9c37f11dc4b8ee64fab517679518285af8dec0aa0aaf7bbaf2e6b975b68b5d9801

    Via denna länk sparar jag mina personliga inställningar vilka inte innehåller någon information om mig utan just bara inställningarna. Prova den gärna, du kommer att se ett ”mörkt” utseende, 20 sökresultat per sida och javisst, man använder på detta sätt indirekt Google som sökmotor så är man nöjd med sökresultaten därifrån så är Startpage perfekt. Lägg den som din startsida, precis som namnet tipsar lite om, och du slipper se alla annonser baserat på dina sökningar, oavsett vad du söker efter.

    Vassego … 😉

  • Pi-hole, detta är ju helt genialt!! 🙂

    Är du trött på webbsidor, till exempel Expressens hemsida, fyllda med reklam som pockar på din uppmärksamhet? Eller på att kanske (yngre?) familjemedlemmar tittar allt för mycket på avklädda människor i olika intima situationer? Då kan det vara en idé att installera en eller flera, för redundansens skull, egna filtrerande namnservrar, så kallade DNS:er (Domain Name Server). På så sätt kan man, lite ”fult” men oftast fullt fungerande, göra så att man filtrerar bort alla förfrågningar för namn man vill undvika, till exempel ads.google.com eller www.pornhub.com, så att datorn, plattan eller telefonen får ett svar tillbaka från namnservern som säger att sidan inte kan hittas. Oj, tänker du kanske, då måste man ha servrar, man måste ha en hel infrastruktur med licenser för allt …. ojojoj, det blir hur dyrt som helst men det kan jag berätta att det inte blir. Lovar!

    Det du behöver, för att komma igång, är till exempel antingen en enkortsdator från Raspberry, en nyare Raspberry Pi. Med alla tillbehör ligger den på runt 700:- och den kommer att fungera utmärkt. Alternativet är om du har en gamma dator med Windows 10 som står i en hörna? Denna fungerar precis lika bra och den känns kanske som ett enklare val i det fall du inte känner dig bekväm med att ”drifta” en Linuxbaserad enkortsdator.

    Docker för desktop

    Vi utgår från Windows 10-datorn och att du har en fungerande sådan. Om du inte redan gjort det, börja med att konfigurera alla dina IP-inställningar manuellt så att du säkert vet vilken IP-adress datorn har.

    Du behöver därefter skapa en virtuell miljö i vilken du kan starta mjukvaran Pi-hole, denna är ju gjord för att köras i Linuxmiljö och den finns portad för Docker vilket är jättebra! Gå till Docker.com, skapa ett konto, logga in och ladda ner Docker Desktop för din Windowsversion.

    Under installationen av Docker Desktop, undvik att klicka i att du vill köra Windows Containers för det vill du inte, Linux är standardvärdet. I övrigt, med den nya WSL 2-tekniken så behöver du inte konfigurera mer, tidigare var man tvungen att definiera antal virtuella CPU:er, mängd minne med mera men det behöver du inte nu.

    Efter att du installerat Docker Desktop, och startat om din dator, så laddar du med fördel ner Pi-hole-kontainern med följande kommando i Windows kommandotolk startad med adminrättigheter.

    docker pull pihole/pihole

    För att starta Pi-hole, nu när du laddat ner containern, så måste du ange ett startskript, detta gör du i samma eller en ny kommandotolk startad med adminrättigheter.

    docker run -d –name pihole -e ServerIP=<din dators statiska IP-adress> -e WEBPASSWORD=<DittHemligaLösenord> -e TZ=<DinTidszonITZformat> -e DNS1=127.17.0.1 -p 80:80 -p 53:53/tcp -p 53:53/udp -p 443:443 –restart=unless-stopped pihole/pihole:latest

    Ersätt <din dators statiska IP-adress> samt <DittHemligaLösenord> och <DinTidszonITZformat> med det som gäller för dig. Ett exempel kan vara …

    docker run -d –name pihole -e ServerIP=192.168.100.203 -e WEBPASSWORD=qwerty -e TZ=Europe/Copenhagen -e DNS1=127.17.0.1 -p 80:80 -p 53:53/tcp -p 53:53/udp -p 443:443 –restart=unless-stopped pihole/pihole:latest

    Ändra inte värdet för DNS1, det måste vara 127.17.0.1 vilket är Pi-hole:s interna IP-adress i Dockermiljön. Du kan ange fler namnservrar med

    -e DNSx=<IP-adress>

    … där x=2, 3 osv.

    Om du inte stött på några problem har nu Pi-hole startats i Dockermiljön och din DNS är igång och fungerar. Dags nu att gå tillbaka till dina statiska IP-inställningar i Windows 10, ange nu den statiska IP-adress du gav datorn även som DNS så att även servern använder Pi-hole.

    I fallet ovan kan du nu logga in i din nystartade Pi-hole från ett webbläsarfönster med http://192.168.100.203/admin och sedan välja ”Login” och ange ”password”.

    Dina DHCP-inställningar

    Jag förutsätter att dina klienter i ditt nätverk, det vill säga dina datorer, plattor, telefoner, smarta enheter och andra enheter som begär IP-adresser får dessa tilldelade av din router eller din internetleverantörs tjänstefördelare. Som en del av att tilldela IP-adresser till de enheter som begär det så anges också vilken IP-adress namnservern i nätverket har. Normalt är det samma IP-adress som router eller tjänstefördelare men nu vill du ändra det till IP-adressen din Windows 10-dator som kör Docker/Pi-hole har. Hur du gör det vet jag inte men min router, som kör DD-WRT som routermjukvara, kör DNSMASQ som DHCP-server vilket innebar att jag fick lägga till följande kommandrader i tjänsteuppgifterna för DNSMASQ.

    dhcp-option=6,192.168.100.203

    Du kan självklart ange andra options också men det får bli en annan artikel, detsamma gäller alla inställningar och anpassningar man kan göra i Pi-hole, det får också bli ett annat tillfälle men med denna grundinstallation tar du bort det mesta i reklamväg utan några synbara problem för den ”vanlige surfaren” om man säger så.

    Vassego …

    Tillägg 2021-03-12: Efter senaste uppdateringen till Docker Desktop ver. 3.2.1 så binder Docker, med hjälp av WSL2, port 53 till wildcardinterfacet 0.0.0.0 vilket gör att ”-p 53:53/tcp -p 53:53/udp” ofelbart kommer att ge ett felmeddelande vid uppstart av PI-Hole i Docker. Använd istället ”-p 127.0.0.1:53:53/tcp -p 127.0.0.1:53:53/udp”, ”-p 127.17.0.1:53:53/tcp -p 127.17.0.1:53:53/udp” eller kanske det egna interfacets yttre IP. Internet är fullt av felrapporter angående detta, vissa har lyckats backa till en tidigare Docker-version där det inte sker medan andra, som jag, istället fått laborera med annat än wildcard-IP.

    Tillägg 2021-04-26: Hur uppdaterar man Pi-hole enklast i Docker-miljön? Jag gör som såhär …

    • Loggar först in i webbgränssnittet för Pi-hole, går in under inställningar och sedan fliken Teleporter. Väljer att göra en backup, du får då en .tar-fil i mappen för nedladdade filer. Du behöver sedan köra Gzip på filen så att den komprimeras och får ändelsen .tar.gz …
    • Går in i hosten som kör Docker, öppnar upp Docker Dashboard och stoppar Pi-hole-instansen i Docker, väljer sedan att radera hela instansen efter att den stoppat.
    • I Docker Dashboard, gå till Images och radera den Pi-hole-image du har.
    • Starta Powershell som administratör, ladda ned senaste Pi-hole-imagen med kommandot ”docker pull pihole/pihole”, sedan uppstartkommandot ”docker run …” enligt beskrivningen ovan.
    • Logga in på nytt i webbgränssnittet för Pi-hole, gå till inställningar, fliken Teleporter och läs tillbaka de flesta inställningarna via din sparade fil.
    • Under inställningar, fliken DNS, gör de inställningar som behövs här.

    Tillägg 2021-08-12: Tilläggskonfig utöver default?

    Utöver deafult-konfig i Pi-Hole så lägger jag till följande.

    En svenskanpassad blocklist:

    • https://raw.githubusercontent.com/lassekongo83/Frellwits-filter-lists/master/Frellwits-Swedish-Hosts-File.txt

    Följande svartlistas med hjälp av regexp:s..

    • ^(.+[-.])??adse?rv(er?|ice)?s?[0-9][-.]
    • ^(.+[-.])??m?ad[sxv]?[0-9][-.]
    • ^adim(age|g)s?[0-9][-.]
    • ^adtrack(er|ing)?[0-9][-.]
    • ^advert(s|is(ing|ements?))?[0-9][-_.]
    • ^aff(iliat(es?|ion))?[-.]
    • ^analytics?[-.]
    • ^banners?[-.]
    • ^beacons?[0-9][-.]
    • ^count(ers?)?[0-9][-.]
    • ^pixels?[-.]
    • ^stat(s|istics)?[0-9][-.]
    • ^telemetry[-.]
    • ^track(ers?|ing)?[0-9]*[-.]
    • ^traff(ic)?[-.]

    Följande väljer jag att wildcard-vitlista.

    • apple.com
    • analytics.google.com

    Tillägg 2021-12-20

    Apple Private Relay för Safari fungerar inte bra med tidigare versioner av Pi-hole men efter att ha uppdaterat till senaste release (FTL ver. 5.10 eller senare) så kan man ange i /etc/pihole/pihole-FTL.conf följande.

    • BLOCK_ICLOUD_PR=false

    I min uppsättning kommer dessutom alla DNS-uppslag från en klient varför jag väljer att inte ha kvar den ursprungliga begränsningen om 1000 förfrågningar per 60 sekunder per klient.

    • RATE_LIMIT=0/0

    Tillagt 20240811: Se också om hur man med fördel kan köra Pi-Hole tillsammans med Unbound för ännu bättre privatliv på Internet …

  • Varför köper man en ny iPhone från Apple?

    Nu tror du säkert att jag kommit på den verkliga sanningen till varför nya iPhones blir så omåttligt populära även hos de som haft sin tidigare telefon ett år eller mindre … men det har jag inte, jag bara ställer mig frågan, samma fråga år efter år … och något bra svar har jag inte.

    För det första, att köpe en ny iPhone, förutsatt att man har en tidigare modell sedan tidigare, är så urbota tråkigt. Jag vill ju ha något nytt att sitta och pilla med, göra alla inställningar på och … det behöver man ju inte, man skannar av en kodad bild på sin tidigare telefon och vips har den duplicerat sig själv med alla appar, inställningar och allt man behöver för att fortsätta använda sin nya telefon precis som man gjorde med den gamla. Tråkigt!

    Nåja, nu har man i alla fall en ny telefon att pilla med … men varför skall man det? Allt, precis allt, ser ju likadant ut som i den gamla luren, den kör samma operativsystem, den hade precis samma utseende som den nya och ja, möjligen kan man ha en något annorlunda och uppdaterad kamera men oftast är de skillnaderna marginella hur gärna Apples marknadsavdelning vill påtala att det är ett nytt uppvaknande för mänskligheten var gång en ny iPhone-modell lanseras.

    Ändå står jag och miljontals andra och köar för att få en ny iPhone, om inte varje år så vartannat i alla fall. Varför …

    … eller är det så enkelt att Apple lyckats hitta ett litet område i hjärnan som de berör, det lilla område som hanterar känslor och sådant som gör att vi, helt utan logik, plötsligt villhöver något så mycket att vi utan att blinka blir villiga att lägga nära 10.000:- eller mer för en pryl som bara får oss att må bra, inte för att vi behöver den utan för att vi villhöver den …? Det är bara att applådera för även om de tillverkar en bra produkt så är det inte den bästa men … den får oss att må bra, vetefasen hur bara … 🙂

  • Mina domäner och mina hemsidor bor nu hos One.com …

    Nu har jag äntligen gjort det, ja … bytt webbhotell och domänhantering, vad tänkte du? 🙂

    Jag har under många år, sedan 2003, haft olika typer av uppsättningar och konstellationer av webbhotell, domänhanterare/registrarer, spamfilterleverantör med mera, med mera … och ofta flera liknande tjänster samtidigt, det har liksom varit lite av en hobby jag nu tröttnat på, vill ha det lite enkelt istället …

    … men framförallt var jag trött på alla kostnader som kom med alla dessa tjänster, var och en inte så dyr men totalen blev nog över 10.000:- om året. Nu i vinter blev det dessutom så att alla mina tjänster skulle komma att behöva förnyas ungefär samtidigt, eller sägas upp så varför inte. Har tidigare haft One.com under en kort period för att testa det och då fungerade det bra så varför inte prova dom igen?

    Sagt och gjort, webbhotell med en kostnadsfri .one-domän sattes upp, de som var medåkare på mitt befintliga webbhotell hos DreamHost blev informerade, jag startade med att flytta mina domäner först, liksom för att lära mig One.com:s hantering och efter att det gått bättre än förväntat flyttade vi mina företagsvänner och deras sajter, epost och allt. Sitter nu med det sista kvar hos DreamHost som liksom skall få självdö i samband med att jag stänger mitt konto där i mitten av december.

    Mina två huvuddomäner, Skaneturer.se och Nordh.tech, är i full drift och endast Skaneturer.se var nere två timmar p.g.a. ett misstag från min sida mer än vad jag kan skälla på One.com för … 😉

    Så långt kan jag bara rekommendera One.com, deras chatsupport har fungerat alldeles utmärkt vid de få tillfälle jag har behövt dom.

    Spara 120:- på uppsättningen hos One.com (japp, jag tjänar också 120:- till mina webbhotellskostnader).

  • Schiit Valhalla 2, nu vaknade mina Sennheiser/Drop HD 6xx …

    Jag har fastnat i hifi-träsket, på riktigt 😉

    Då jag lyssnar mycket på musik, på allt från country till äldre hårdrock, så tänkte jag att det kunde vara roligt med en riktig rörförstärkare till mina hörlurar. Fram för allt har jag förstått att mina Sennheiser / Drop HD 6xx ofta förekommer i rekommendationer tillsammans med olika rörförstärkare. Jag satt och tillbringade måååånga timmar med att läsa olika recensioner, kolla på Youtube med mera och fann snart att det är svårt att hitta någon man litar på då de flesta mer eller mindre tjänar på att ge olika pridukter goda vitsord i dessa forum. Dock var det ett företag som jag fastnade för, vet inte varför men deras marknadsföring och inte minst deras produkter ”pratade” med mig, ungefär som när man är och bara ”tittar” på hundvalp, ja … du fattar …? Det är i alla fall Schiit, bara det namnet alltså …

    Efter mycket vånda och dessutom väntande på att det skulle finnas produkter att beställa så kom plötsligt en uppdatering via mejl från deras Europadistributör om att Valhalla 2 nu fanns tillgänglig så den beställdes snabbt innan lagret på nytt var slut. Valde en svart då det finns en plan som även innefattar en balancerad DAC med en balancerad hörlursförstärkare från samma tillverkare och den sistnämnda finns bara som svart …

    Då Valhalla 2 slutligen anlände, tog nästan 3 veckor innan den skickades och sedan var DPD inte den snabbaste leverantören, så packades den upp ur sina tjocka dubbla kartonger, den var verkligen välpackad. De två matchade rörparen låg i en separat förpackning så dessa fick man, utan några problem, montera i själv.

    Kopplade ström och min nuvarande FiiO K5Pro som DAC med RCA-kablar. För er som läst artikeln om mina HD 6xx minns kanske att jag saknade lite bas och även lite på diskantsidan? Det gör jag inte nu, tro mig!

    Mina HD 6xx kom verkligen till liv, basen blev djup och nästan lite ”rowdy”, vet inte om man kan kalla den lite ”busig” men jag hittar inget bättre ord eller uttryck. Mellanregistret är rent och klart och diskanten blev också mycket mer distinkt och tydlig utan att vara överdriven. Tidigare, med bara FiiO K5Pro, så var dessa lurar i lite behov av EQ där man gav lite extra för de låga men även de högsta tonerna. Det kan man inte nu, fram för allt blir basen allt för överdriven så det är en ”rak” inställning som gäller nu.

    Byggkänslan i Valhalla 2 känns bra, jag har inte skruvat isär den (än) men den har en rejäl tyngd i sig, volymvredet känns bra men kunde dels gärna fått ha en bättre markering för sin inställning och dels gärna vara svart eller mörkgrått. Vem hade otur när de tänkte -”Nej men alltså, jag har en idé, vi tar samma silvriga knapp som vi har till den silvriga versionen, det blir bra, det kommer säkert alla att tycka ….”? Men å andra sidan, efter några timmars lyssnande, så måste jag säga att det är det enda jag har emot denna förstärkare, allt annat är faktiskt positivt.

    Mycket mer finns inte att säga om Valhalla 2 från Schiit, den funkar kanon med mina lurar, den kombo jag använder verkar vara helt perfekt och denna kommer jag att lyssna många timmar på. 🙂

  • (Mass)Drop / Sennheiser HD 6xx

    Jag har under en tid varit oerhört nöjd med mina Sennheiser HD 560s, de är nästintill ”analytiska” i sin lyssningsupplevelse, i alla fall för mig som är 50+ med alla de hörselskavanker denna svensk är behäftad med. Med ”analytiska” menar jag att de upplevs oerhört exakta i sin detaljåtergivning, på gränsen till skarpa, lite att jämföra med en bild där man lagt till nästan på gränsen för mycket skärpa. Vill man ha en ”exakt” återgivning så skall man definitivt prova på ett par HD 560s.

    Men om man vill ha en lite mer musikalisk återgivning då? Satt länge och läste på om Sennheisers HD 650 och andra i samma serie, vilken för övrigt funnits med sedan slutet på 90-talet och fortfarande är väldigt uppskattad av audiofiler runt om i världen. Satt och följde priserna lite men tyckte nog att 4.500:- var lite väl i överkant, i alla fall för min plånbok. Hittade då att många rekommenderade Drop:s version, eller Massdrop som de bytt namn till, som heter HD 6xx. Med frakt från USA, tull och moms skulle de landa på runt 2.500:- istället vilket kändes mer skäligt. Jag lyssnar trots allt mycket på musik så varför inte …

    Efter en dryg vecka dök de upp hos mitt postombud, de hämtades och kopplades snabbt in till min FiiO K5 Pro vilken i sin tur matas via USB från min Macbbok där Apple Music används som musikkälla.

    Första intrycket? Ganska välbyggda och stabila, mina öron har inga problem med att rymmas innanför öronkuddarna. Lurarna klämmer åt ordentligt men för mig upplevs det inte som störande, inte ens efter flera timmars användande.

    Ljudet då? Mja, nja … det kräver lite tillvänjning för mig, tänk på att jag kommer från de superkrispiga HD 560s-lurarna och då upplevs dessa HD 6xx som mycket mer bas- och diskantfattiga, framförallt är det de höga tonerna som, även om de finns där, inte alls är lika tydliga. Ljudbilden känns också lite mer ”instängd” jämfört med 560s, inte dålig men lite mindre ”rymd” i alla fall.

    När jag skriver detta är det Crystal Gayle och hennes ’I’ve seen that look on me a thousand times’ som hörs på halv volym från K5:an och jag sitter med slutna ögon, tänker på att såhär hade det låtit om man suttit en meter från scenen på en liten klubb någonstans i USA. Tänk er att mycket textilier liksom suger i sig lite av diskanttonerna, som jag sa så finns de där men upplevs som något återhållna … och den tyngsta basen kommer inte heller igenom men allt annat finns där och låter riktigt, riktigt trevligt. Och det som nästan kan upplevas som gränsen till skarpt eller i alla fall ”överexakt” med 560s låter mjukare och nästan behagligt i 6xx-lurarna. Mmmmm … Me like, i alla fall för detta priset!

  • Dolby Atmos / Rumsligt ljud, revolution eller trams?

    Vi är många, många, måååånga som suttit och lyssnat på Apples rumsligt ljud och de demolåtar de gärna använder, till exempel Marvin Gayes gamla låt eller Weeknds Save your Tears. Helt fantastiskt vilken skillnad Dolby Atmos gör, eller som Apple kallar det, Rumsligt ljud. Eller gör det så stor skillnad?

    Jag lyssnade flera gånger och märkte ett par stora skillnader! För det första, då man vill bevisa den särdeles positiva skillnaden med Dolby Atmos jämfört med vanligt stereoljud så ökar man volymnivån, totalt skulle jag tro mellan 3 och 6 dB. I princip alla människor upplever musik på något högre volym som mer välljudande, det är bevisat så där luras vi att tro att ljudet förbättras.

    För det andra, spela en låt i vanlig förlustfri stereoåtergivning, en som du tycker låter jättebra med mycket både låga men också höga toner, addera sedan en equaliser som du kan ge det gamla välkända leende ansiktet … och du kommer väldigt nära vad Apple kallar en revolution för musiken. Det är såklart inte hela sanningen och för all del, vill du verkligen vara säker på att du INTE skall höra musiken så som artisten, producenten eller någon annan ville att den skulle låta så visst, klicka för allt i världen i att du vill lyssna på låtarna med Dolby Atmos. Så känner jag! Trams …

    … och sedan hittade jag bifogad video på Youtube som visade precis samma sak fast mycket mer ingående av en som faktiskt inte bara har en åsikt utan som är rimligt duktig i ämnet … 😉

  • FiiO Q1 MkII, du måste ju driva dina hörlurar …

    För att kunna lyssna på Apple Music i det nya Lossless-formatet, ALAC, så behöver man extra hårdvara, vare sig man vill lyssna med en iPhone eller iPad, dels behöver man externa kabelanslutna hörlurar men man behöver också en extern DAC med inbyggd förstärkare då den inbyggda förstärkaren i telefon eller platta inte orkar driva ett par större hörlurar eller högtalare om man nu föredrar detta.

    Man kan självklart köpa hur dyr utrustning som helst men jag ville självklart ha en avvägning mellan pris och prestanda. Som hörlurar valde jag Sennheiser HD 560s och som DAC föll valet på FiiO Q1 MkII vilken har ett inbyggt batteri som räcker mer än 10 timmar, enligt uppgift vilket jag inte testat än. Denna lilla DAC verkar välbyggd och ljudet är fantastiskt, speciellt som jag inte har något att jämföra med. Det sitter en inbyggd DAC med förstärkare i min dators USB-docka, en Caldigit TS3 Plus, och FiiO:n låter minst lika bra. Normalt sitter mina datorhögtalare i USB-dockan och så snart jag startar FiiO:n, medan den är USB-ansluten via dockan, så tar den över ljudet och släpper tillbaka ljudet till dockan så snart jag stänger av den. Perfekt!! Precis så som jag vill ha det.

    Alla kontakter är guldpläterade och verkar vara av bra kvalitet med fin känsla då man kopplar in sina lurar. Likaså är skjutknappar och volymvred med sin inbyggda till/från pckså av hög kvalitet med bra känsla och tydlig funktion.

    Ljudet då? Jo, i mina ”50+”-öron låter det helt fantastiskt bra, kanske också för att jag trivs med ljudbilden i mina Sennheiser-lurar. Det är ju också så att kombinationen Sennheiser HD 560s tillsammans med Fiio Q1 MkII kostar ca 2.500 Sek vilket man. kan jämföra med till exempel ett par bra blåtandslurar från Sony som kostar runt 2.800 Sek vilka inte har bättre ljud, lovar. Blåtand är alltid en begränsande faktor då man pratar om ljud i hög kvalitet och nu när Apple äntligen släppt sin tjänst för förlustfritt ljud i minst CD-kvalitet så vore det ju synd att inte använda utrustning, som dessutom är billigare, för att lyssna på det. Eller hur? Och då ingår det en kabel från Apple Lightning till den micro-USB som FiiO Q1 ansluts med, det sitter också ett inbyggt laddningsbart batteri i den så du kan driva dina lurar i 10+ timmar direkt från din iPhone eller iPad …

  • Sennheiser HD 560s, vilka lurar … 😉

    Har funderat länge på att skaffa ett par bra hörlurar, inte minst för att kunna spela ”min” musik ungefär på vilken volym som helst vilket innebär ganska påtaglig ljudnivå … 😉

    Jag har suttit och kollat på Blocket, Marketplace och andra säljställen efter något begagnat, kolalde efter t.ex. Sonys blåtandsversioner, XM3 och senare XM4 men även andra var intressanta. Som den OCD-person som jag är satt jag också och funderade över om jag skulle kunna leva med de begränsningar, ljudmässiga alltså, som blåtandstekniken innebär i begränsad mängd ljuddata som kan överföras per tidsenhet jämfört med kabelanslutna motsvarigheter …

    Började därför leta runt efter lurar med kabel och insåg snabbt att detta var den väg jag ville gå, definitivt med en väl fungerande DAC och hörlursförstärkare, inte minst för att kunna driva dom även från min telefon. Dessutom var ett par riktigt fina kabelanslutna lurar halva priset jämfört med en mer begränsad blåtandsversion …

    Jag ville också ha ett par lurar med en väldigt jämn karaktär utan utpräglad bas, mellanregister eller diskant. Ganska snabbt dök Sennheiser upp på min radar och som en sorts sweet spot för min del verkade deras HD 560s vara ett lämpligt val.

    Letade en del på Internet, hittade ett bra pris på Amazon och lade min beställning, några dagar senare hämtades paketet upp hos mitt postombud.

    Jag har inte lyssnat i riktiga hörlurar på måååånga år, sist jag kommer ihåg är nog typ 40 år sedan och jag kan säga att teknik och ljudupplevelse gått framåt, verkligen!

    Vilket ljud, gillar att de är öppna ”utåt” för jag inbillar mig att det ökar på den rymliga ljudbilden de har.

    För det första så passar lurarna mitt huvud väldigt bra, de klämmer ingenstans och efter ett tag känns det inte att man har dom på sig. De är också, enligt mig, väldigt lätta.

    Ljudbilden är öppen och ”rymlig”, de är också kirurgiskt krispiga i sin diskant och har ett fint mellanregister, basen är tung utan att vara störande även om man kör en låt mixad för en dundrande basupplevelse. Även om jag är 50+ och har en, enligt alla, nedsatt hörsel så kan jag säga att dessa lurar ger en häftig upplevelse för en novis som mig. Jag har hittat ljud som jag aldrig tidigare märkt av i mina Apple EarBuds eller AirPods. Och att de ansluts med kabel är bara störande eller lite annorlunda första dagen, sedan hittade man ett sätt att ha den upphängd på ett bra sätt vid datorn och skall jag vara ärlig, vilket min fru alltid säger att jag skall vara, så lyssnar jag primärt i dom sittande vid datorn och då är det inget problem alls med en kabel hängande vid sidan.

    För att ansluta dom via datorn provade jag först via min dockningsstation, en Caldigit TS3 Plus, och det fungerade men då den sitter monterad under skrivbordet, för att vara ur vägen, så fick jag ner och krypa på knäna för att skifta mellan lurar och mina högtalare vilket inte kändes optimalt. Skaffade därför en liten USB-ansluten DAC (Digital to Analogue Converter) vilket jag kommer att skriva om i ett annat inlägg.

  • Vilken mus till din Mac?

    Jag, som så många andra, tänkte nog att jag köper till Magic Keyboard till min Mac, i mitt fall en MacBook Pro M1 från 2020. Eftersom jag ville ha en mus som fungerade bra till densamma så valde jag en Magic Mouse 2, också den från Apple.

    Om sanningen skall fram så har jag aldrig använt en blåtandsmus som haft så lite fördröjningar mellan fysisk rörelse över musmattan och muspekarens verkliga rörelse, helt fantastisk faktiskt. Men förutom detta så har jag under flera månader haft svårt att vänja mig vid att hela ovansidan är beröringsyta och mina fingergester styr en uppsjö av funktioner som man verkligen vill ha men som, då man använder musen vanligt, plötsligt blir aktiverade. Jättestörande för i alla fall mig, det är bara att gratulera de som antingen står ut eller de som faktiskt får det att fungera utan att t.ex. plötsligt hela skärmen zoomar in, hemsidan man tittar på börjar scrolla då man försöker klicka på en länk och så vidare, bara för att nämna ett par exempel.

    Jag älskar mitt Apple Magic Keyboard lika mycket som jag inte tycker om min Apple Magic Mouse 2, så är det.

    Efter ett par månaders frustration, och en del surfande för att se vad andra använder, så föll valet till sist på en Logitech MX Master 3, Mac-versionen. Jag har tidigare haft en uppsjö av olika Logitech-produkter till PC och varit nöjd även om jag ibland tyckt att livslängden varit lite begränsad. Hur som helst …

    Min MX Master kom, den kan anslutas antingen via blåtand eller via en Unifying-mottagare (medföljer ej) och det naturliga valet föll därför på blåtandsanslutning vilket fungerat så otroligt bra med Apple-musen.

    Nu visade det sig att Logitachs implementation av blåtand inte fungerade lika bra som för Apple-musen. Här var man direkt tillbaka på att muspekaren hackade och hade sig då man skulle starta rörelsen, ibland lite, ibland väldigt mycket. Skam den som ger sig, jag har flera Unifying-mottagare liggande så varför inte testa detta? Sagt och gjort, synkade upp musen mot en efter att Logioptions installerats och vips fungerade allt som det skulle. Jättebra faktiskt, förälskelsen var ögonblicklig och total liksom. Denna mus har allt jag önskade mig, alla funktioner sitter i olika fysiska knappar och rullhjul och inte i mina kanske otydliga fingergester …

    Nu är jag nöjd, jättenöjd! 🙂

  • Vill du få stopp på ”Auto Boot” för din Macbook, OBS inte för M1-baserad Mac?

    För att få stopp på att din Macbook, ej med M1-processor, startar då du öppnar locket skriver du i ett terminalfönster.

    sudo nvram AutoBoot=%00

    (procenttecken noll noll)

    Ange sedan ditt lösenord för admininloggning i din Macbook.

    För att återställa till ursprunglig inställning, skriv i ett terminalfönster följande.

    sudo nvram AutoBoot=%03

    (procenttecken noll tre)

    … och sedan ditt adminlösen såklart …

    Vassego … 😉

  • MacBook med M1, problem med överanvändning av SSD-disken?

    Nu har det, under senaste månaden, florerat en mängd rykten och inlägg på Internet gällande SSD-diskar som lär sluta fungera efter bara några års användning i de nya Mac:arna som kör Big Sur. Anledningen är i grunden att SSD-diskar bygger på en teknik där en viss minnescell endast kan hantera en viss mängd skrivningar, man kan enkelt säga att den till sist slits ut. Med dagens teknik kan man hjälpa upp detta genom att sprida information över minnescellerna så att inte en viss del ”slits ut” före en annan men till sist är minnescellerna förbrukade och lagringsmängden degraderas. För ”normala” datorer kan detta ta 10-15 år vilket då inte innebär ett egentligt problem men nu har flertalet användare flaggat upp, efter att ha kört olika monitoreringsmjukvaror, att deras diskar degraderats upp till 10% redan efter några månaders användning av de nya M1-försedda Mac:arna på grund av att datorns så kallade växelfil överutnyttjats.

    Vad är då en växelfil? Jo, när datorns internminne, för oss med de nya M1-försedda Mac:arna är det 8 eller 16 GB, inte räcker till längre för operativsystemet, de startade applikationerna och de öppnade filerna med mera så kommer den minst använda informationen att kopieras ut på disken för att tillåta den mest och senaste informationen att få plats i minnet så att processorn har direkt tillgång till den. Så fungerar det i Mac OS, så fungerar det i Windows och i princip i alla ”vanliga” operativsystem, det är alltså inget konstigt med detta.

    Men? Jo, i våra M1-Mac:ar kan man inte enkelt, som i vanliga datorer, byta en hårddisk som tar slut. Den sitter ju integrerad på vårt lilla moderkort och vad jag vet kan den inte bytas, precis som att vi inte kan byta eller uppgradera arbetsminnet i dom.

    Jag har självklart koll på min växelfils utnyttjande 🙂 … Man är väl lite nördig?

    Genom att starta Aktivitetskontroll så kan man längst ner, under fliken Minne, se utnyttjandegraden och jag, med 16 GB minne, har aldrig sett den utnyttjas, den är konstant 0 byte även vid t.ex. enklare filmredigering. Vad som däremot är väldigt tydligt är att min dator konstant använder mer än basmodellens 8 GB minne så för dom som valt den lägre minnesmängden innebär det att växelfilen kommer att användas mer eller mindre konstant. Nu vet jag inte om minneshanteringen är annorlunda då minnesutrymmet börjar ta slut och att operativsystem då kanske kan rensa lite innan växelfilen börjar utnyttjas men i princip är 8 GB allt för lite minne, även vid normalt användande.

    Lösningen på problemet verkar alltså vara att köpa den utökade modellen med 16 GB arbetsminne i datorn, lägg dom pengarna nu och slipp dyra problem eller en värdelös Mac om några år … 😉

    Ha det!

  • Det är viktigt med backup, men …

    … är du säker på att du har en fungerande backup? När var sista gången du faktiskt läste tillbaka en backup och såg att filerna faktiskt fungerar att öppna? Eller kontrollerar du att filerna faktiskt finns där?

    Anledningen till att jag skriver om detta är att jag igår eftermiddag, efter arbetet, satt och pillade med min fortfarande nästan nya Macbook, satt och synkade upp foldrar inne i Lightroom Classic och insåg plötsligt att något var fel. De mappar som innehöll över 20.000 bilder från två långresor till USA och flera fina nationalparker saknades från åren 2008 och 2009, det var björn, varg, bäver och jag vet inte vad som fotats under dessa resor. Amen vadf.., är det en bugg tänkte jag, gick in i Finder för att bara kolla så att mapparna låg där de skulle och inser snart att nej, ingen bugg … och inga mappar. Fasen tänkte jag, men det är lugnt, har ju backup både lokalt på en backupserver i huset och som om det inte skulle räcka kopieras de även från backupdatorn även till en tjänst ”i molnet” via tjänsten iDrive. Gick in i den lokala backupen men även där saknades de två åren och alla filerna? Men vadf.. och kallsvetten kom krypande … för jag vet ju att iDrive tar bort filer som saknats i mer än trettio dagar. Tänker lite positivt att de måste ju ha försvunnit helt nyligen så det är lugnt, jättelugnt … men nope, efter inloggning och snabb kontroll i iDrive-tjänsten så var det väldigt tydligt att dessa två mappar varit raderade i mer än trettio dagar … och filerna var borta!!! Visste inte om jag skulle skratta eller gråta, och vad fan skulle jag säga till min fru …?!?! Det var ju hennes bilder också!!

    Mejlade iDrives support, fick svaret några timmar att de tyvärr inte hade äldre filer än just trettio dagar, precis som tjänsten föreskriver. Jag tänkte att de kanske sparade årsbackuper eller liknande men inget de kunde ta fram till kund i alla fall. Hopplöst berättade jag för Klara som såg nedslagen ut några timmar …

    … och sedan gick jag, utan allt för mycket hopp om att kunna lösa det, in i arbetsrummet, satte mig och letade genom säkert femton år och lika många TB av fillagring, vissa saker i väldig röra, vissa välordnade … och efter en timme eller så ser jag så plötsligt datornamnet på en gammal dator dyka upp långt ner i filstrukturen under en mapp med namnet ”Temp”, ”Musse” och något som var döpt till ”Musse_OLD”, plötsligt en strimma hopp även om jag var beredd det skulle vara tomt härunder. Men nej, där fanns bildmappar, gott om dom, fram till 2016 och det räckte ju 🙂

    Så slutligen kunde 20.661 bildfiler återläsas till sin rätta plats, allt var återställt och nya backuper var skapade, denna gång med korrekt antal filer. Livet är rätt bra trots allt och Klara såg glad ut igen 😉

  • Min religösa Apple-resa … 😉 (del 5)

    << Del 4 <<

    Mmm, här förväntar man sig då del 5 av historien men för att läsa den får du gå till << denna sida >> 🙂 …

    … för även om jag tycker om att skriva så behöver jag ju inte skriva exakt samma sak i två olika inlägg.

    Nu blir det nog inte mer Apple-prylar på ett tag, känns som jag lagt tillräckligt med pengar hos dom nu … men det har jag å andra sidan sagt förr … 😉

    Ha det!

    << Del 4 <<

  • Min första månad med Macbook Pro M1?

    Jaha, vad skall man säga? Förutom att jag aldrig skulle ha en Applepryl och ännu mindre en Mac …

    Det hela började i slutet av 2020, idéen hade i och för sig föresvävat mig tidigare men som sagt, då min frus PC lade av, systemdisken bara kollapsade … En månad eller så innan det hände hade jag bestämt mig för att bygga en ny dator, Nvidia hade nyligen presenterat sina nya grafikkort i 3000-serien, AMD hade presenterat ett nytt monster till processor, nämligen Ryzen 3950x, och pc-fantasierna skenade iväg i huvudet på mig. Med gott om snabbt minne, några TB jättesnabbt NVMe-diskar, stora SSD-datadiskar skulle en sådan maskin gå på runt 40′ och lite värdepapper avyttrades … för att täcka den beställning som lades hos Inet. Allt var frid och fröjd sådär i väntans tider men inget, absolut inget, hände. Inget Inet kunde hjälpa, tillgången till grafikkort var försvinnande dålig och min leverans sköts fram … och sköts fram … och, ja, ni fattar.

    Och nu presenterade ju Apple sina nya maskiner med M1-processorer, hmm … vafasen … verkar ju vara små underverk, om än i något begränsad form då man inte riktigt kunde addera varken minne eller disk i efterhand. Hmm, en MacBook Pro med M1-processor eller, nej … eller … Jag har ju inte pillat med Mac OS sedan mitten av 80-talet … hmm, nja … eller … ohhh, vad jobbigt … men vafan, det är ju lite som att en miljard flugor kan ju inte ha fel, koskit måste smaka bra … så jag beställde en MacBook Pro M1 13″ med 16 GB minne och 2 TB intern disk tillsammans med en Magic Mouse 2, ett Magic Keyboard, Caldigit TS3Plus-docka och en 5 TB mekanisk USB-disk. Jag hade sedan tidigare en Dell 27″-skärm samt en 2 TB mekanisk USB-disk, den sistnämnda tänkte jag använda för lokal backup. Efter några veckor kom alla grejor, flyttade min gamla pc till min frus plats, rensade upp allt under skrivbordet, gömde Caldigitdocka, alla diskar, en extra USB-hubb, bashögtalare, alla kablar och allt annat under skrivbordet, det mesta lite sådär lagom snyggt uppsatt med buntband i skrivbordsramen, och till sist var det riktigt fint så länge man inte lutar sig allt för långt ner och tittar … 😉

    MacBook Pro M1 till vänster, arbetsdator till höger … 😉

    Fäller upp locket på MBP:n, kopplar Apple-laddaren och pling, datorn startar. Matar efter hand in lite info om WiFi, mina användaruppgifter, Apple-ID och liknande och allt kommer igång. Sitter och tittar runt lite sådär i största allmänhet och tänker för mig själv, ”det här känns som en Linuxdistribution med ett lite extra genomtänkt GUI” och den där känslan man får när man kommer från Windows-miljön till en Debian eller BSD-version hänger kvar och blir sedan ännu starkare när ett terminalfönster öppnas och ”Bash” (ett standardskal för Unix/Linux) uppenbarar sig … Hmm, men visst, allt fungerar väldigt snyggt och prydligt. Detta gäller då Mac OS-version Big Sur, har för mig att det var 11.2 … Sedan kom 11.2.1 och 11.2.2 i snabb följd. Börjar forska lite och visst, visar sig att Mac OS sedan i princip millenieskiftet baserats på Next/NextStep, ett Unixliknande OS med tillägg från BSD. Utanpå har man sedan utvecklat ett bra grafikorienterat GUI och paketerat allt som ett Mac OS 😉 … Trevligt!

    Installerar mitt MS Office via App Store, försökte först via Microsofts hemsida men det gick inte så bra, deras Mac-version stödde tydligen inte den nya M1-processorn, kunde de väl ha skrivit på sin nedladdningssidan men nope, det fick man upptäcka själv. Hoppas bara att inte allt för mycket skräp blev efterlämnat av den misslyckade installationen … I övrigt var det smärtfritt och allt fungerade rakt av, installerade alla min 12 e-postkonton i Outlook och även detta fungerade utan problem. Här började jag också förstå att Apple tänkt ett par steg längre än Microsoft då det gäller säkerhet. Så snart en nyinstallerad applikation försöker accessa lokala diskar är man tvungen att peka ut vad och var den fick skriva och läsa. Först kändes det som om vaf.., skall jag behöva göra det här för varenda applikation men det behövde ju bara göras en gång, om man bara tänkte till före man angav vilka mappar man tillät, och sedan började jag uppskatta just tänket runt säkerhet. Även här går Unix/Linux-tänket igenom och det blir tydligt var man kommer ifrån.

    Fortsatte med Adobe-sviten, dessa appar stödde inte M1-processorn direkt och här fick jag frågan om att först installera Rosetta2, Intel-emulatorn, men det var också bara första gången det behövdes. Sedan gick det mesta som på räls …

    … vilket näst intill allt annat också gjort. Att komma från Windowsvärlden, där jag befunnit mig sedan mitten av 80-talet, trodde jag skulle bli en stooor utmaning men det blev det aldrig. Den lilla MBP:n har vuxit väldigt i mina ögon och känns redan väldigt hemtam, fläkten har jag bara hört en gång och det var när Adobe Lightroom skulle indexera 80.000+ foton, det gick däremot betydligt snabbare än vad det gjorde på min 2 år gamla värstingmaskin med avsevärt mycket mer minne och teoretiskt mycket snabbare processor. Ganska intressant faktiskt …

    Finns det något jag inte gillar då? Mmm, det gör det faktiskt! Tangentbordet och alla förba….. knappkombinationer man måste lära sig, helt otroligt hur man kan gömma tecken man behöver använda då och då, inte minst när man använder terminalfönstret och vill köra lite Unixkommando, till exempel pipe-tecknet ”|”, eller när man vill skriva en ”\” … Tog en del surfande innan det började fungera för mig, muskelminnet från 35ish års harvande i Windows försvinner inte över en natt liksom. Eller att skriva ”@” för den sitter inte heller där muskelminnet har at-tecknet … 😉 … eller tilde-tecknet som jag inte hittat än …

    Ja, Apples tänk runt tangentbordet och dess tangentbordskodning kan man nog skriva mycket om i ett eget inlägg, tro mig … men det börjar fungera allt bättre efter en månads användning. Och då menar jag bättre, för bra är det inte än med just tangentbordet …

    Vad som däremot fungerar väldigt bra är helheten i Apples ekosystem, allt från EarPods till Macbook till … ja, allt annat hänger ihop väldigt bra. Bara att kunna sms:a eller skicka text via iMessage via datorn är ju oerhört bekvämt och ja, allt hänger ihop väldigt fint.

    Jaha, det var första månaden och jag får säkert anledning till att återkomma eller vad tror du?

    Ha det!

  • Apple HomePod Mini

    Under många år har jag använt olika blåtandshögtalare och det har fungerat jättebra, oftast … och i alla fall efter att jag hittade en iPod så att jag slapp att det ringde i blåtandshögtalaren så fort det ringde, eller att man slapp med förfäran inse att den jag försökte prata med hördes i hela området då högtalare stod på altanen med volymen högt uppskruvad samtidigt som vederbörande inte hörde mig alls, jag var ju kanske inte ens där …

    Under ett av sina Apple-event under sensommaren 2020 presenterade så Apple sina nya HomePod Mini, små klotformade högtalare som definitivt var mycket mer tilltalande för ögat än de tidigare klumpiga, om än välljudande, och svindyra vanliga HomePod som funnits några år. De nya högtalarna skulle dessutom ligga runt 1200:- per styck villet kändes mer överkomligt än runt 4500:- de tidigare kostade.

    Hmm, visst hade det varit smart tänkte jag, men så tänkte inte Apple, de hade för nämligen inte för avsikt att sälja dessa i Sverige med hänvisning till att Siri, den talstyrning Apple tycker man skall använda till allt, att ”hon” inte pratar svenska. Det var mitt allra minsta problem i denna världen, Siri är nämligen det sista jag vill ha och definitivt det första jag slår ifrån i mina Appleenheter så snabbt jag bara kan. Vem med en syresatt hjärna vill ha mikrofoner, helt utom sin kontroll, igång i sitt hem? Mikrofoner som kan fånga upp allt från förtroliga samtal till vuxenlekar, nej tack!!! Inte i mitt hem i alla fall!!! Finns ju ingen som vet var detta hamnar eller vad det kan användas till … och jag vill i alla fall inte vara den som står för underhållningen på Apples, eller någon annans, julfest 😉

    Hur som helst, våra fyra HomePod Mini fungerar utmärkt och de har även ett ljud som vida översteg mina förväntningar, även om de är väldigt små så finns det en antydan till djup bas såväl som ett utmärkt register av höga frekvenser. Jag kör en helt rak tonkurva via telefonen och har inte känt ett behov av att laborera med andra equalizerinställningar i min Apple Music-app.

    Apple Airplay 2-ikon
    Apple Airplay 2

    Jag startar oftast Apple Music i min enhet, klickar på Airplay-ikonen och går in och väljer vilka högtalare som skall spela den spelade musiken. Låter jag sedan Apple Music.appen vara framme och aktiv så kan jag fortsätta justera den gemensamma volymen likväl som de enskilda högtalarnas volym eller till exempel att byta artist eller låt direkt i appen. Väljer jag att avsluta appen fortsätter musiken att streama via Airplay 2 och telefonen som startade strömmingen kan lämna byggnaden och nätverket.

    Skulle jag åter starta Apple Music så finns det ingen koppling mellan appen och det som spelas i högtalarna. För att kunna styra detta igen måste man starta Apple Music genom Homekit och appen för detta. Så först startar jag Homekit, då visas högtalarna eftersom jag valt att de skall visas bland favoriterna och ett långtryck på någon av de aktiva högtalarna ger åter tillgång till det som spelas. Denna hantering var betydligt mer omständig än vad jag förväntat mig och den täta knytningen till Homekit är mer tydlig nu än den var från början.

    Som sagt, bra ljud och fungerar utmärkt men har en lite ”yxigare” hantering än vad jag ursprungligen tänkt mig då dess användningsområde egentligen, med Siri, är så mycket mer än bara bra ljud …

    … och slutligen, som en lite bonus så kom jag på att de små runda underverken fungerar som Homekit-hubbar, de kan alltså kontrollera den automatisering du sätter upp i Homekit, alldeles perfekt 🙂

  • Min religösa Apple-resa … 😉 (del 4)

    << Till del 3 << >> Del 5 >>

    Lånad bild, hand med iPhone 12 Mini.

    … så om man kollade i huset så långt så fanns det

    • iPhone 8 (jobb) & 11 Pro
    • Apple Watch SE (2020)
    • iPad 10.5″ (2017)
    • iPod Touch 2019
    • Earpods (2nd gen)
    • Apple TV 4K x2

    … och jag som aldrig(!) skulle ha Appleprylar …

    Nu var det hösten 2020, Apple körde sitt stora presentationsevent, denna gång online vilket innebar att hela världen kunde delta om den ville. Vi visste ju alla att en ny iPhone skulle presenteras men att det skulle komma en iPhone 12 Mini hade jag inte funderat mycket över innan den visades. Någon hade en gång sagt till mig att -”du måste ha Pro-modellen, de andra är inget du blir nöjd med …” men hur mycket jag än läste på så var det i princip bara avsaknad av zoomobjektivet som var skillnaden mot 12 Pro och med min 11 Pro använda jag aldrig detta … Annars var skärmen lika bra, ja … jag hittade inte något annat de direkt gjort avkall på jämfört med Pro-modellen.

    Men jäklar, detta var precis det jag önskat mig och även om telefonen sällan (läs aldrig) lämnar mig så är den inte igång särskilt mycket så det något mindre batteriet, och därmed kortare användningstiden, störde mig inte mycket. Höll på avtryckaren, eller musknappen men avtryckaren låter häftigare, i samma ögonblick den gick att beställa. trots att min iPhone 11 Pro inte var ett år gammal. Med facit i hand ångrar jag mig inte, iPhone 12 Mini är precis så ”lagom” i storlek och vikt som jag önskade mig. Betänk att vi kunnat använda iPhone 6/7/8 utan problem och trots att 12 Mini är mindre till yttermåtten så är skärmen ändå märkbart större i och med att hela telefonytan upptas av just skärmen. Det mindre batteriet är fortfarande mindre men ändå inget problem än med de inställningar jag valt att ha. Tror aldrig jag lyckats sätta den på laddning i slutet av dagen med mindre än 40% laddning kvar så det är ok. iPhone 12 Mini är den perfekta telefonen för mig …

    Nu kommer jag inte ihåg om det var vid samma event som iPhone 12 Mini visades upp som man också visade upp sina nya HomePod Mini eller om det var ett senare event samma höst. Hur som helst, den tidigare HomePod-modellen var i mitt tycke för stor och dessutom alldeles för dyr med en prislapp runt 4000:- per högtalare. Den nya, HomePod Mini, landade däremot på mer humana $99 per högtalare och det kunde man lättare svälja, då skulle man i alla fall kunna få tre stycken till samma pris som en. Och ja, jag fattade att det skulle bli lite sämre bas med tanke på den lilla storleken men att ha dom till lite loungemusik i hela huset, det skulle de säkert klara eller hur?

    Mina tre vita HomePod Mini.

    Nästa problem, de skulle inte komma att säljas i Sverige. Skit!! Kollade hos Apple i Tyskland men nope, de skickade inte till ”der dumme Schweden” eller hur det nu var de sa. Till sist, efter Jul- och Nyårshelgerna hittade jag en kille på Blocket som tagit hem tre stycken vita, vi kom överens om ett pris och så kom de, med kvitto och allt från ett företag i Frankrike som heter Fnac. Ytterligare en beställdes från Fnac via fnac.com, en svart, och det var spännande att beställa på en hemsida som bara pratade ett språk jag absolut inte kan ett vettigt ord på. Men den kom, den också … så nu spelas det musik i fyra rum, hela dagen och det låter faktiskt mycket bättre än vad jag förväntat mig från dessa små bollar till högtalare. Nu får vi bara hoppas att jag inte behöver få hjälp med dom via garantin i Frankrike för det kommer jag aldrig att fixa 😉

    Efter ett tag gick det dessutom upp för mig att de här små högtalarna kunde agera hubbar för Homekitfunktionen i huset vilket passade mig utmärkt. Varför? Jo, ett I-landsproblem kanske men för att Apple TV skulle kunna fungera som Homekit-hubbar så var de tvungna att antingen alltid vara igång om de var nätverksanslutna via kabel, vilket de inte var då vi var kväll sätter dom i viloläge, eller så var de tvungna att vara anslutna till nätverket via WiFi. Jag tycker ju om, gammalmodig som jag är, att ha stationära enheter anslutna via kabel för då vet jag att det fungerar optimalt och mina Apple TV utgjorde inget undantag. Nu är de åter anslutna via kabel och våra HomePod Mini sköter husets Homekitenheter utan att klaga …

    … och nu fick jag lova min Klara att inte shoppa mer Appleprylar … men tror ni det gick så bra? Mer kommer … 🙂

    << Till del 3 << >> Del 5 >>

  • Ändra rörelsehastigheten för Apple Magic Mouse 2?

    Som så många andra också verkar tycka, Apple Magic Mouse 2:s muspekare rör sig hysteriskt långsamt över skärman även om man under Systeminställningar/mus ändrar till högsta hastighet. Vad kan man då göra?

    Starta ett terminalfönster, skriv sedan

    defaults read -g com.apple.mouse.scaling

    Det troliga är att du får svaret ”3” tillbaka på den läsförfrågan.

    För mig med original 13.3″- och tillkopplad 27″-skärm med 2560×1440-upplösning fungerar värdet 5 bättre.

    I terminalfönstret, skriv följande.

    defaults write -g com.apple.mouse.scaling  5.0

    Värdet 5.0 kan du anpassa efter eget tycke och smak, dock max 7.0 vad jag vet.

    Starta sedan om datorn.

    Skulle du vilja ändra under Systeminställningar/Mus igen kommer detta värde att återställas och du får skriva in det igen.

    Vassego … 🙂

  • Brexit får oanade konsekvenser

    Ja, det är inte enbart i den finansiella världen, inom handel eller för oss som gärna vill ta oss över landsgränser som Brexit fått konsekvenser.

    Många tekniska prylar är väldigt beroende av en gemensam, stabil och oerhört exakt tidskälla och för det använder man NTP, Network Time Protocol. Många företag och nätoperatörer har sina egna iridiumur som i sin tur nyttjar GPS för att synka sina klockor, men för oss privatpersoner är det inte ekonomiskt eller praktiskt möjligt. Istället får vi hitta fria alternativ via Internet och ett sådant initiativ är pool.ntp.org, ett stort antal så kallade tidsservrar som är fria att utnyttja och peka ut från sina datorer, sin nätverksutrustning, sina servrar eller vad man nu behöver tidssynka.

    En sådant standardanrop har under låååång tid varit eu.pool.ntp.org och har man ställt in detta har man skickats sina tidssynkanrop mot fyra olika IP-adresser inom EU och så har allt fungerat. Det har varit en sådan säker sak att tillverkare till och med hårdkodat i sina enheter, det vill säga att du inte ens kan ändra det själv utan tillverkarna måste uppdatera sina mjukvaror och du i din tur måste utföra uppdateringen i dina enheter från dessa tillverkare. TP-Link är en av dessa tillverkare som gjort så, bland annat i sina produkter för meshnätverk, i mitt fall hittade jag det i Deco M9 Plus.

    Vad har då Brexit haft för inverkan på detta? Jo, när det stod klart att Brexit skulle bli ett faktum valde projektet pool.ntp.org att, istället för att bryta isär de organiserade NTP-servrarna, döpa om domänanropet från eu… till europa… vilket innebär att man numera måste gå mot europa.pool.ntp.org för att synka sina enheter.

    Ändringen fick så allvarliga konsekvenser för så många användare att till och med Google i sina DNS:er 8.8.4.4 samt 8.8.8.8 lade in egna entries för att skicka användare rätt men använder du egna eller din operatörs DNS:er är risken stor att dina enheter helt enkelt inte kan synka sina klockor längre. För min del, med mina fem Deco-enheter, innebar det dessutom cirka femtiotusen DNS-anrop per dygn mot den gamla domänen då enheterna bara sprutade ur sig försök till att tidssynka.

    Hur löser du då detta? Ja, som tidigare nämndes kan du ju i dina Deco peka ut Googles DNS:er, står de i läge ”Åtkomstpunkt” får du nog först gå över i ”Router”-läge, göra inställningen, spara inställningen och sedan gå tillbaka till ”Åtkomstpunkt” igen för att hoppas på att de fortsätter använda den. Alternativet för mig var att lägga in ändringen i mina egna lokala DNS:er så att eu.pool.ntp.org pekade på nedanstående fyra IP-adresser.

    anders@Anders-MBP-M1 ~ % dig europe.pool.ntp.org
    ;; ANSWER SECTION:
    europe.pool.ntp.org. 45 IN A 193.190.147.153
    europe.pool.ntp.org. 45 IN A 37.187.205.149
    europe.pool.ntp.org. 45 IN A 5.39.184.5
    europe.pool.ntp.org. 45 IN A 92.62.34.78

    Detta var mina femtio öre i detta ämne … 🙂

    Ha det!

  • Min religösa Apple-resa … 😉 (del 3)

    << Till del 2 << >> Till del 4 >>

    Så, efterhand som jag börjar vänja med vid storleken och tyngden med min iPhone 11 Pro så började jag fundera över hur man på ett bra sätt skulle kunna slippa irritationen när det ringde och man samtidigt hade sin blåtandshögtalare ansluten. Visst var där både mick och högtalare men jag ville ju inte ha högtalaren som en sorts konferenstelefon. Irriterande alltså … 🙂

    Visst var det så att Apple hade gjort något som hette iPods tänkte jag en vacker vårdag? Och visst hade de det, dessutom tillverkades det fortfarande en modell som såg ut som en liten iPhone, hittade till slut en i princip lättare begagnad Product Red iPod Touch 2019 på Blocket som var i princip oanvänd … och så hade vi, samtidigt som min fru himlade med ögonen, löst ytterligare ett världsproblem, eller var det ett I-landsproblem kanske …??? Jag kunde nu spela allt jag ville utan att musiklyssnandet stördes av en gäll ringsignal och att alla i området behövde lyssna på vem jag pratade med …

    Så, från att inte skulla äga en Apple-produkt, någonsin(!), så fanns det nu två Apple TV, en telefon, en iPad och en iPod knutna till mitt Apple-ID. Var gick det fel kan man ju undra … 🙂 … och javisst, en iPhone som jobbtelefon också …

    Med så mycket Apple i sin ägo så kanske det hade varit en idé med en Apple-dator också? Så tänkte jag, en annan vacker sommardag … men nej, de var allt för dyra och jag hade ju en alldeles utmärkt HP Gaming-laptop, det fick fasen räcka, men ändå … Satte ut HP:n på Blocket och på FB Marketplace för några tusen, samma som jag tänkte lägga på en 5-6 år gammal Macbook av enklare modell. Fick absolut inget napp, inget! Så hela den tanken lades på is.

    Vad jag däremot inte lade på is längre var att gå ner lite i vikt, när vågen passerade på fel sida om 0.11 ton så var det dags att ändra lite av min livsstil och alla skämt om att ”rund är också en form” så det blev att anmäla sig hos Viktväktarna. Som en liten extra morot, och för att få ut mig på 5-6 km:s promenader så skulle en smartklocka (heter det så?) inhandlas. Gissa om den nya SE-modellen var lätt att motivera, med e-sim, och så adderades den till Apple-kontot 😉

    Under alla år jag och Klara bott tillsammans så har vi styrt alla lampor i fönster, vitriner, hyllor och likande med hjälp av allt från den enklaste timer till den mest avancerade. Det har varit mitt ansvarsområde att programmera och ändra dessa efter årstider, sommar- och vintertid och andra saker som påverkade. Med andra ord hade vi tänt och släckt lite om vartannat utan större koordinering mellan timerarna, det var aldrig rätt och jag tyckte det var viktigare att göra något annat. Jag fann ljuset … kan man säga, gissa om man kan snöa in på Apple Homekit och allt man kan hitta på med detta hemautomationssystem. Jädrans vad roligt det är!! Började med att någon på ett lokalt köp- och säljforum på FB sålde tre smarta 230V-pluggar, dessa kom i huset, programmerades och sedan dammsög jag begagnatmarknaden efter fler av samma märke och modell. Därefter hittade jag ett annat märke som inte var sååå dyrt via Amazon.se …

    … så nu har vi bland annat 22 stycken 230V-pluggar i uttagen igång, två lampsocklar och en lampa vi kan styra. Grunden i Homekit för oss är våra Apple TV vilka kan agera hubbar eller man kanske skall kalla dom kontrollrar så att olika saker kan skötas helt utan att vi behöver vara hemma. Kanon!!

    Nu kan man justera tändning och släckning, både ute och inne, efter solens upp- och nedgång och jag behöver aldrig bry mig. Snacka om att verkligen gå in för sitt ansvarsområde!! 🙂 … Återigen himlade min fru med ögonen och jag hörde något om ”du skulle ju aldrig ha Apple …” men jag valde att inte höra.

    Apple Homekit fungerar kanon!!!

    << Till del 2 << >> Till del 4 >>

  • Min religösa Apple-resa … 😉 (del 2)

    << Till del 1 << >> Till del 3 >>

    Började rota i bokhyllan i hemkontoret, var fasen har min numera gamla iPhone 6s hamnat? Hittade den till sist, instoppad längst in i en hörna på en ”avdankad-teknik”-hylla, bortglömd …

    Packade upp den, hade fortfarande skyddsplasten kvar, kopplade laddkabeln till den och efter 5 minuter eller så startade den, loggade in med samma Apple-ID som jag nu hade aktivt och som jag använde till våra Apple TV. Avskydde fortfarande tangentbordet men fick uppdaterat telefonen till iOS 12, insåg att man numera kunde installera mitt älskade Swift Key-tangentbord och Applehorisonten ljusnade något kan man säga, från halvsvarta moln till en ljus och fin himmel. Insåg också att jag var tvungen att tänka om, helt om, när jag nu kom från en Android-värld kompletterat med någon kortare erfarenhet av Windows-telefoner. Men efterhand som dagarna gick så hittade jag runt, bättre och bättre för var dag. Dock så hade batteriet farit illa av att ligga oanvänt i mer än två år, hade om jag nu minns rätt runt 60% hälsa och det laddades snabbt ur så jag la en sjuhundring ur egen ficka till att byta det hos Apple. Vilken service de hade, beställde batteribytet en måndag, på tisdagen hade jag en returpaket i brevlådan med adresslapp och allt. Packade telefonen och skickade den på tisdagen, på onsdag eftermiddag packade de upp den i Tjeckien, bytte batteriet och skickade den dagen efter och på fredag runt lunch låg den för uthämtning hos mitt postombud. Jädrar vad det gick snabbt!

    Ungefär samtidigt med allt detta så fick jag en ny telefon på jobb, en iPhone 8 så det var ju bra att vanan vid iPhone hade blivit något bättre.

    Min 6s blev nu den telefon jag använde privat och efterhand som veckorna gick förstod jag allt bättre ”tänket” bakom operativsystem iOS, hur man hittar runt i det och dessutom insåg jag ju att Youtube är en outgrundlig källa till information och inte minst inspiration i ämnet, här tillbringades många timmar med att kolla hur man löste olika saker, vilka inställningar man var tvungen att ändra och inte minst hur man optimerade sin batterianvändning …

    … och min vana trogen så nördade jag ner mig ordentligt i detta iOS-träsk …

    … och jag som aldrig, ALDRIG!!!!, skulle ha en Appleprodukt i mina händer.

    Tror ni historien slutar här? Nope … 😉

    Det är sommaren 2019, vi håller på där ute i den sköna värme vi har denna sommar, satt i skuggan mellan hus och garage, mina föräldrar var på besök och vi hade ätit lite enklare plockemat som vi hämtat i stan. Plötsligt säger min fru -”VAR ÄR MIN IPAD, DEN ÄR VÄCK!!!”, tidigare på dagen hade vi haft garageförsäljning och hon trodde den var stulen … typ … och vi började leta överallt, hittade den inte men så säger hon -”Den låg ju på stolen du sitter i” med menande ögon åt mitt håll. Med ett lätt leende på läpparna inser jag att mitt sittunderlag inte är en bit hårt skumgummi, nä … det är en ganska dyr iPad Pro som nu intagit en lätt svängd form efter min rumpa …

    Efter ett försäkringsärende kom en ”lätt renoverad” iPad tillbaka, min fru var inte nöjd med reparationen utan köpte en ny, senare modell, och jag tog därför över hennes ett och ett halvt år gamla (fast helt nya egentligen) iPad Pro …

    … och så hade jag två Apple TV, en telefon och en iPad … och vid närmare eftertanke, det var nog nu det spårade ur för mig! Helt!

    Hösten kom, och så gjorde iPhone 11. I alla fall i affärerna. Vafasen, jag hade aldrig köpt en premiumtelefon, aldrig lagt mycket pengar på sånt här alls, brukade använda gamla arbetstelefoner som privata efterhand som nya telefoner kom från jobb. En ny iPhone 11 Pro beställdes runt juletid via min telefonoperatör, kom en vecka senare och visst var den bra, visst var skärmen bra, visst var den fin … men … fasen vad stor den var, och tung! ”Känns premium” sa alla, jag tyckte mest den var tung och klumpig … men nu hade jag köpt den, nu var det bara att lära sig tycka om den. Basta!

    Slut på del 2 … 😉

    << Till del 1 << >> Till del 3 >>

  • Min religösa Apple-resa … 😉 (del 1)

    >> Till del 2 >>

    Ibland undrar man var saker börjar gå fel, eller i varje fall i en annan riktning än vart man trodde man var på väg … 😉 Låter nästan som en existensiell eller nästan religös fråga men lite kan man ju undra.

    Som den riktiga tekniknörd jag är, och alltid har varit, så kan man ju förstå varför man gillade att sitta och pilla i Windows registerfiler, jag körde Android-telefoner, jag kommer ju från elektroniksidan där man en gång i tiden kunde använda en logikanalysator för att följa uppstartssekvens och POST-förfarande för Motorola-processorer, jag satt och och programmerade EEPROM, det var verkligen hackande på ett och noll-nivå och där man direkt kunde följa och inte minst förstå de ändringar man genomförde.

    Sedan kom Windows, tror jag började använda Windows 3.0 (kan ha varit tidigare version, var runt -86), sedan 3.10 och 3.11 … och man satte bockar i rutor för att välja, ofta fungerade det inte som det skulle och man fick in i .ini-filer för att konfigurera sina funktioner … och så vidare.

    Runt -88 – -89 kom jag i kontakt med en Apple-dator första gången, kändes som världens lekstuga och något för flummiga musik- och grafikintresserade människor, inte för mig som var tekniker … och inte minst skulle man dra och släppa disketten i papperskorgen för att mata ut den ur diskettläsaren. För mig betydde det att man raderade … Ja, kvitt samma men där och då bestämde jag mig för att hata allt vad Apple hette, för all framtid, jä… tramsdator!

    Snabbspolning fram till 2015ish, vi skulle på jobb plötsligt köra iPhone och jag fick en 6s och jag avskydde den från första sekund och i 20 minuter därefter, sedan hamnade den i bokhyllan och jag satte jobbsimkortet i min privata Androidtelefon med dubbla simplatser. Kanon! I tre månader, sedan stängde man av möjligheten att kolla sin jobbmejl med annat än iPhone … men då fick jag väl skippa mejlen tänkte jag, iPhone skulle jag fan inte använda i alla fall.

    Snabbspolning igen, nu till våren och sommaren 2017, och vi behövde byta vår CanalDigital-parabol mot en nyare då den gamla knappt höll ihop längre. Dessutom var jag tveksam till att fortsätta ha CanalDigital då vi betalade ofantliga summor för en massa reklam och program som återsändes gång på gång. En kollega på dåvarande jobb var en riktig Apple ”fan boy” och han tipsade om Apple TV 4K-modellen och berättade allt om hur fantastisk den var. Tänkte att det finns ju motsvarande Android-modeller men … väljer man Apple så är man ju ganska säker på alla app-tillverkare ser till att hålla sina appar uppdaterade och fungerande då Apple TV ändå hade en ganska stor användarmassa. Så tänkte jag i min egen motivationsprocess så vi köpte två Apple TV 4K av minsta modell med 32 GB minne, fick hem dom och kopplade in dom. Sedan började frustrationen … som förväntat … till att jag förstod att jag var tvungen att skapa två konton hos Apple och inte bara ett, dels ett Apple-ID och dels ett för App Store.

    Efter att detta lösts, med kontouppsättningen, så började vi använda våra AppleTV och efterhand så växte vårt gillande, mitt mer än min frus men efter någon vecka så fungerade det helt ok tyckte vi båda. Och efter ytterligare någon månad så gick det från att vara helt ok till att vara en riktigt bra produkt som bara fungerade och som dessutom gjorde sitt jobb bra, riktigt bra. Till och med så bra att jag började snegla på min gamla iPhone 6s som låg i hyllan … 😉

    Slut på del 1 av historien … 🙂

    >> Till del 2 >>

  • Webbkamera Logitech C270

    Känns kanske konstigt att någon köper en dator- eller teknikprodukt som funnits på marknaden i, vad jag vet, mer än 10 år? Och den har inte högre upplösning än 720p, är den då något att ha?

    Jo, jag tycker det och i förhållande till priset så gör den sitt jobb och jag behöver inte visa upp mig i högre upplösning, tycker nog att detaljerna redan är överdrivet avslöjande.

    Logitech C270
    Logitech C270 monterad ovanpå en Dell 27″-skärm

    På själva kameran finns inga knappar eller andra reglage, hade önskat ett enkelt ”censur”-lock man kunde fört för linsen så att man visste att ingen tittade även om man av misstag startat kameran men som sagt, det saknas. Vad som däremot finns är en rejält stor lysdiod som tänds då kameran aktiveras. Det är bra!

    Då kameran ansluts till en Mac så upptäcks den och fungerar, noterar dock att micken heter ”Unknown USB Audio Device” men vet man bara om det så fungerar det, micken gör ju sitt jobb även om det inte är studiokvalitet precis.

    Bildkvalitén är godkänd, i alla fall för mina behov men även här gäller naturligtvis att en dyrare webbkamera med högre upplösning ger ett bättre resultat.

    Logitech C270 täcker skärmen
    Kameran täcker skärmen

    En sak att tänka på är att kameran, då den hängs ovanpå en skärm så som jag gjort, hänger ner framför skärmenoch faktiskt täcker en del av skärmen, ganska mycket faktiskt. Jag kommer att sätta ett par ”gummifötter” på kameran så att den lyfts upp 4-5 mm i alla fall vilket kommer att göra det hela bättre men dock inte helt bra.

    Vill man göra inställningar för kameran, i alla fall i en Mac, så är Google ens bäste vän, faktiskt. Hittade en nedladdning av ett enkelt inställningsprogram på Logitechs hemsida, se mer via Logitech support för C270. Tro nu inte för allt i världen att du får rätt namn för kamerans mick eller så, men du kan i alla fall justera lite exponering, vitbalans, bred- eller normalbild, och lite annat men det är inte mycket mer avancerat än så.

    Kamerans kabel är inte överdrivet lång, har du en hög (=stor) skärm samt din dator på golvet kan du få problem men för de flesta räcker den säkert till och skall den bara nå en USB-kontakt på din laptop som står på bordet är det antagligen inga problem alls.

    Överlag är jag nöjd med kameran, den fås när detta skrivs för mindre än 350:- via t.ex. Amazon.se med fri frakt. Svårslaget skulle i alla fall jag säga 🙂 …

    … och det löste mitt irritationsmoment, nämligen att Macbooken står lite vid sidan av och huvudskärmen, min Dell 27″, står rakt framför mig. Jag tittade ju aldrig i riktning mot kameran men det gör jag nu … 😉

    Ha det gott och glöm inta att kamma dig innan du slår igång kameran 😉

    /Anders

  • Grattis Tele2, ni har just vunnit en gammal(!) surströmmingsburk!!!

    Hej på er,

    Så, nu har jag lugnat ner mig lite, inte mycket men ändå, över Tele2 och deras i mitt tycke totala avsaknad av kundvård … eller förankring i verkligheten för den delen!

    I slutet av november beställs en iPhone 12 Pro med 256GB minne till min fru, efter en 10 dagar dyker den upp men ett litet(!) jack i skärmen upptäcks omgående vid uppackningen och jag kontaktar Tele2. Med facit i hand så skulle jag inte sagt något utan bara återförslutet allt igen och åberopat ångerrätten men tyvärr var jag ärlig och berättade som det var. Påpekade dock tydligt att jag betalt för en ny telefon och ingen lagad så reparation var inte att tänka på …

    Efter ett par veckor kommer den ”nya” telefonen tillsammans med ett papper om att det är en renoverad telefon som skickas i utbyte. Ny kontakt med Tele2 och utnyttjande av ångerrätten, packar den renoverade telefonen med all dokumentation avseende utbyte med mera, skickar in alltihop den 7/12 2020 men är noga med att spara inlämningskvittot … och här skulle sagan vara slut men ack nej …

    I tisdags kommer ett sms i vanlig ordning med info om den kommande månadsfakturan från Tele2, slarvläser och går tillbaka till sms:et igen efter 10 sekunder, vaf.. 13770:- för mycket …Ringer Tele2:s kundtjänst, -”Jamen du har ju inte skickat in din reklamerade telefon” säger dom till mig, för att göra en låååång historia kort, de noterar att de faktiskt, i något av sina system, tagit emot en telefon men den stämmer inte mot den jag köpt, fel IMEI …

    De ha alltså noll koll på vilka telefoner de hanterar och då hör man inte av sig till kunden heller utan skickar en faktura, inte ett ord eller något om att man kanske skulle skicka mig den telefon jag så felaktigt, enligt Tele2 då alltså, skickat in som de nu tycks kunna behålla samtidigt som man fakturerar mig!?!?!?!

    Nåja, efter en hel timmes diskuterande i telefon så förstår de vad som hänt, inte ett ord om vad ledsna vi är eller något, bara om hur deras system inte tillåter sånt här … Nåja, nu är det väl klart?

    Nä… Inser under lunchen idag att min faktura i Tele2:s kundportal fortfarande ligger orörd med det höga beloppet … Startar en chatt med Tele2:s kundtjänst och visst -”Men du har ju fortfarande inte skickat tillbaka den reklamerade telefonen till oss” … Det finns inte heller någon notering i deras ärendehanteringssystem om mitt samtal i tisdags, nu börjar jag skriva med stooora bokstäver och många utropstecken i chattfönstret. Efter en stund får jag att de kan ringa upp mig, inte när det passar mig utan när det passar dom … Spelar ändå ingen roll, de ringer ändå 15 minuter efter ulovad tid.

    Får en Rikard i telefon, och ytterligare ett -”Men du måste ju skicka tillbaka din telefon, annars blir det såhär …” men han förstår snart, då jag har en förmåga att bli extra tydlig i sådana här situationer, att han nog skall backa bandet något och kolla vad som hänt. Efter ytterligare en halvtimme så är det förhoppningsvis klart, jag har fått ett sms om att min kommande faktura är justerad till rätt belopp och ursäkten var att -”… såhär fungerar systemen …” och att -” … vi förväntar oss att kunderna tar kontakt med oss …”, dvs. ingen kontakt från deras sida med kund för att kontrollera vad som hänt, det går ju att lösa automagiskt med ett sms eller liknande, dessutom tyckte han inte det var så konstigt att de bara behöll en telefon som de inte ville ha … för det var ju inte den jag köpt …

    Någonstans tycker jag nog att de borde göra om och göra rätt!

    Tack för att du läst allt detta, nu har jag avreagerat mig i alla fall … 😉 … och nej, jag rekommenderar INTE Tele2 …

    Tycker nästan, men bara nästan, synd om de anställda, kan f.. inte vara lätt att vara stolt över sin arbetsgivare …